Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W l
PENNINGAB OCH HJERTAK. 179
* ’
"Man skulle tro sig komma in på ett kafé, när
man öppnar dörren till din salong, Lydia."
"Ämnar du nu gräla för den stackars cigarren
igen ? Du röker ju sjelf," inföll Lydia, kastade cigarr-
stumpen på den dyrbara mattan och satte foten derpå.
"Se så, nu är den släckt; vill du svara mig nu?"
"På h vad skall jag svara?"
"På min fråga naturligtvis. Huru har det gått?
Har det lyckats? Får jag prestavera för recipienterna
i Amaranten?"
"Min Gud, Lydia, var det ditt allvar? Kan du
ännu tänka på en sådan galenskap?"
"Galenskap!" utropade Lydia, rodnande af harm.
"Har du kanske aldrig ens hört efter en gång, som
jag bad dig?"
"Nej, naturligtvis; du vill väl icke att jag skulle
göra mig löjlig. Jag har ju sagt dig, att endast ogifta
damer kunna erhålla denna utmärkelse."
"Det säger du för att reta och trotsa mig; jag
är säker, att om jag sjelf ville låta förstå min önskan
i detta fall, så skulle jag få den uppfyld."
"Det tviflar jag på; dessutom kunde någonting så
opassande väl aldrig falla dig in."
"Och detta säger du mig midt i ansigtet!" återtog
Lydia häftigt och kastade sig i soffan, utbristande i
våldsamma snyftningar.
"Lydia, min älskade sansa dig," sade hennes
man oroligt, lutade sig med Ömhet ned till henne och
ville fatta hennes hand, men den unga grefvinnan
ryckte den vredgad undan och grät ännu häftigare.
"Var då förnuftig, min vän... Lydia, hör mig!"
Alla den äkta mannens böner voro emellertid för-
gafves, Lydia hörde honom icke och hennes snyftnin-
gar tycktes vara nära att öfvergå till spasmer.
"Jag skall verkligen försöka. .. Jag skall göra
hvad jag kan," fortfor grefven, allt mer bekymrad
öfver sin hustrus tillstånd och knäböjde bredvid henne
på mattan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
