Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
MODERNA TYPER.
kunna ombilda Lydia till en qvinna, h vilken liknade
"Låt mig emellertid, min vän, anmärka, att liksom
de båda träden hvar för sig kunna ega förtjenster,
ehuru de icke likna hvarandra, så skulle din hustru
utan tvifvel, om hon blifvit gift med en man som
’ öfverensstämt med henne sjelf, varit lyckligare, och
bättre tagit sig ut i verlden; det ar de opassande äkten-
skapen ännu mer än individen man bör klandra."
"Visserligen, men jag fruktar i alla fall att Lydia
aldrig förmått att skapa ett lyckligt hem, eller en ädel
och väl uppfostrad familj omkring sig."
"Sanningen att säga tror jag detsamma, men genom
den starka antipati jag ständigt känt för din hustru,
fruktar jag att bedöma henne orättvist..."
"Nu mera, sedan illusionen af min karlek flytt,
är förhållandet detsamma med mig; jag var fordom
för mycket öfverseende genom passionens blindhet, och
jag är det kanske nu genom fruktan, att låta min
afsmak, att icke säga vedervilja, beherska mig," sade
Ivar och steg upp.
"Bet har då verkligen kommit så långt!" mum-
lade grefvinnan sorgset.
"Jag vill en gång tala fullt uppriktigt med dig,"
fortfor Ivar, som med dyster min gick fram och åter
på golfvet, "jag vet ju dessutom att det sken af äkten-
skaplig lycka jag för verlden, och af ven för dig,
sökt bibehålla, länge sedan. af dig genomskådats ...
Ack denna tröttsamma komedi blir mig till slut odräg-
lig och jag har mer än en gång föreslagit Lydia att
sluta den , .."
"Nåväl, hvarför går hon icke in på hvad hon
sjelfi allra först föreslog?"
"Du glömmer att hon då egde företräden, som i
hennes ögon öfverträffade anseendet af min maka; hon
saknar nu deremot alla andra, än titeln af grefvinna
von Halthen..."
"Det är sannt, men likväl..."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
