- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
200

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någon uppmärksamhet ... Och så skall det troligen
alltid komma att gå, ... det är den egna erfarenheten
vi endast lyda – då det är för sent... En vacker
dag skall kanske den der lilla gynnaren göra liksom
jag," tillade Ivar pekande på sin son, som trött af resan
insomnat i farmoderns knä, "jag skall fåfängt söka att
spara honom mina misstag och sorger."

Bullret af en vagn hördes i detsamma ned ifrån
gården och den unge grefven steg upp och närmade
sig fönstret.

"Der ha vi redan Lydia!" sade han, sträckande
på sig, med samma min af resignation och dödlig leds-
nad, som en skolpojke, hvilken sätter sig ned på sin
bänk och med en undertryckt gäspning slår upp kate-
kesen framför sig.

Hans hustru syntes också nyss nedstigen ur den
väl igentäppta täckvagnen och utdelande befallningar
åt domestikerna, som medföljt henne och som voro
sysselsatta att inbära alla de lådor, nattsäckar och
hattaskar hon medförde.

Den vackra sångerskan, som för fem år sedan
väckt alla herrars beundran och förtjusning, hade nu
blifvit mycket fet, och ehuru hon icke mera hade det
afskräckande utseende, som då hennes man återfann
heone i München, hade hennes mun likväl ännu en
betänklig vridning åt ena sidan, och hennes rödfnasiga
och pussiga ansigte saknade så allt behag, att icke ens
hennes dyrbara och något extravaganta toilett kunde
förbättra dess utseende.

Man öppnade i detsamma dörren och anmälde att
"unga grefvinnan var kommen."

Ivars mor nedlade den sofvande gossen på soffan
och sade med en ton af antagen glädtighet oeh med en
slags undertryckt ironi upprepande betjentens uttryck:

"Se så min vän, låt oss nu gå att mottaga vår
"unga grefvinna."

Mor och son utbytte en blick, tryckte hvarandras
man och lemnade rummet.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free