Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 MOBERNA TTPEK.
"Hvad till ätt Jag skall göra?"
"Afelöja den hycklaren."
"Äfven om jag icke ansåg mig stå i en beständig
skuld till honom, skulle jag icke ega någon anledning,
att blanda mig i hans affärer. Man har ju hvarken
anklagat honom eller mig; dylika saker äro icke före–
mål för en öppen konversation. Det finnes ett tribunal,
hvars tysta och hemlighetafulla förhandlingar, hvarken
medgifva skäl eller försvar och hvars framhviskade dom-
slut aldrig kunna jäfvas," sade Harder, som vände sig
om för att gå hem, i det han räckte sin vän handen
till afsked.
"Himlen vet, hurudan verlden skulle se ut, i fall
alla menniskor liknade den der hederlige fantasten,"
mumlade Borg helt sakta för sig sjelf, i det samma
han öppnade dörren till väntsalen och gick in, sedan:
Harder afiägsnat sig.
Knappt hade emellertid Hermina hunnit utför
trappan, innan hön kände en hand läggas på sin axel
och en välbekant röst med ungdomlig förtjusning utropa:
"Hermina, är det verkligen du!" Och strax derefter
var hon sluten i Rosas armar. "Hvilken lycka att
återse dig! Jag trodde dig ännu vara i Yestergötland,"
fortfor Rosa, behållande Herminas hand i sin och dra-
gande henne med sig åt sidan till en vagn som väntade,
"Jag är lika öfvérraskad att träffa dig; huru kom-
mer det till, att du är i Stockholm?" svarade Hermina,
besvarande vännens lifliga och varma handtryckning.
"Jag har vistats här med min man några dagar;
men i går for han ut till en vän på landet, och jag
kom nu hit för att hemta honom. Men stig upp i min
vagn, Hermina, så få vi prata ett ögonblick innan
Bäfklo kommer; han bad mig vänta, medan han talar
några ord med en bekant, som han händelsevis träffade."
Ränker ni dröja länge här i Stockholm?" återtog
Hermina tankspridd och såg sig orolig omkring, liksom
hon sökte dier väntade någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
