Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLå. PULPETEN. 295
det är väl icke farligt; jag blef så yr i huf-
vudet, men det kommer väl deraf, att jag ännu är så
klen och har gått långt.. . Det är första gången jag
har varit ute," svarade Annette med krithvita läppar
och svag röst.
Hermina skyndade att slå i ett glas vatten, och
Annette drack ur defc och hemtade sig något, men då
hon försökte att resa sig upp, sjönk hon maktlös ned
på stolen igen.
"Kära Annette, du är ju alldeles kraftlös, och
ingenstans har du att taga vägen i q väll dessutom,
efter hvad du säger. Sitt stilla nu här och hvila dig
så länge. Jag skall gå in till min värdinna och fråga,
om du icke kan få stanna hos henne i natt, och jag
skall äfven laga så, att du får träffa Janzén i morgon."
Annette mumlade en tacksägelse, och Hermina
tog ljuset för att gå öfver förstugan och knacka på
fru Trafvenfåles dörr, men den lilla tårögda qvinnan
var oaktadt den sena timmen ännu icke hemma, och
den lyssnande unga flickan, som icke hörde ett ljud
derinne, återvände slutligen till sin egen kammare.
Annette satt ännu q var på stolen, men hennes
hufvud hade sjunkit ned emot kanten af den gamla
dragkistan; hon andades tungt, och tycktes hafva fallit
i sömn under de få minuter, som Hermina lemnat
henne ensam i rummet.
Hvad var att göra? Den unga flickan kunde med
möda få henne tillräckligt medveten, för att leda henne
till sängen; hon gick som en somnambul med öppna,
men uttryckslösa ögon, och väl ditkommen somnade
hon åter med ens, så tungt och djupt, att ingenting
tycktes kunna väcka henne före morgonen.
I Herminas hjerta och sinne hade hon emellertid,
med de få ord hon uttalat, väckt en ny och ännu för-
färligare förvirring.
Den man, hvars brinnande tro och heliga nit i
hennes ögon nästan gjort honom till ett helgon, denne
fruktansvärde förkunnare af syndens straff och fasa,
denne asketiske missionär, hvars fanatiska inspirationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
