Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty hvarje tid har äfven sin skönhetstyp — och "une
femme brune et mignonne" var i Paris på 1820-talet
det manliga könets förtjusning. Hon var mjuk och
smidig som en kattunge, egde sin mors svarta hår, mörka
hy och ögon, men då markisinnans voro små och
uttryckte qvickhet och slughet, voro den unga flickans
deremot stora, öppna och af ett undrande, fromt och
oskuldsfullt uttryck, som påminte om en hinds eller
ett rådjurs. Uppfostrad midt i Paris, egde Roxane
en landtflickas hela barnsliga naivitet och naturfriska
lynne och var, liksom en sådan, på samma gång skygg
och modig.
Som hon nu i detta ögonblick sitter, lekande med
den långa fina guldkedjan omkring sin hals, skulle
man af det barnsliga i hennes ställning och rörelser
tagit henne för att knappt vara femton år.
Emellertid fins ingenting svårare att bedöma an
en ung flickas ansigte, ty ingenting annat i verlden
eger förmågan att framställa så många skiftande
intryck och växlande känslor; och dessa stora, något
enfaldiga ögon, som nu tyckas tillhöra ett tanklöst
barn, äro i nästa minut förvandlade til] en ung,
älskande, saknande, häftig och passionerad qvinnas.
Hvad är det då, som verkar denna hastiga
förändring, som lagt denna skiftning i de svarta
pupillerna och gifvit detta drag af vemod åt de högröda
läpparne? Det tycks vara någonting, som Roxane,
efter att först med skygghet hafva sett sig omkring,
framdrar under det breda skärpet, som omsluter
hennes lif.
Det ar en liten grön marokinsportfölj, hvilken
hon öppnar och på hvars första blad hon länge, med
den mest ifriga och otillfredsstälda nyfikenhet, stirrar,
utan att kunna förstå ett enda ord af hvad der står
skrifvet, ty detta i hennes tycke barbariska språk är
svenska, och till och med det namn, som står öfverst,
kan hon icke uttala.
Nu lägger hon ihop boken, för den hastigt,
tvekande och rädd, till sina läppar och gömmer den åter
omsorgsfullt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>