Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Den förtjenar att sättas ibland alla menniskors
trosartiklar, ty den bekräftas af hvars och ens egen
erfarenhet, och kanske allra mest af filosofernes egen.
Men låt mig nu fullfölja min egen tanke — att, då
lugnet och lyckan till slut äro menniskans högsta
mål och sträfvan, intet af alla de filosofiska system
jag känner och ingen religiös föreställning, som
någonsin väckts i menniskors sinnen, bättre och
fullständigare för till detta mål, än det jag lärde dig redan
för tjugufem år sedan; att då klokheten och den
enklaste slutkomst bjuda oss att af allt och i alla
afseenden välja det mest ändamålsenliga, vi, om också
endast derför, böra stanna vid ett system, hvars etik
är den fullkomligaste och hvars dogmatik åtminstone,
om du så vill, är den minst orimliga af alla. Lemna
derför våra teologiska mysterier i ro, min vän."
"Nåväl, må de stanna i sitt värde, men tag
derifrån den diktatoriska befallningen — som ofta
verkar motsatsen — att ovilkorligt tro derpå; lägg icke
vilkoret för vårt hopp och vår gemenskap med himlen
i den orimliga fordran att mörda vårt förnuft och
vår rättskänsla — såsom i försoningsdogmen — låt
allt sammans vara hvad det är: en sinrik och
invecklad hypotes, och du afväpnar dess motståndare
och förjagar icke friden ur oskyldiga och religiösa
hjertan genom att bringa dem till hyckleri, förtviflan
eller indifferentism. Se här det svar, jag nyss ville
gifva dig: Om det teologiska systemet liksom de
filosofiska lemnades att frivilligt antagas eller förkastas,
så skulle jag icke hafva tänkt på att skrifva den bok,
hvilken du nu förespår ett så afgjordt nederlag; det
är tvånget, det olycksbringande tvånget i detta fall,
hvaremot jag ifrar, och hvem vet, om jag icke skall
finna liktänkande, äfven inom ditt stånd."
"Det är en orimlighet! Hur kan du begära att
kyrkan ..."
Pastor Zwinger han icke längre i sin
vederläggning, han tystnade helt bestört, ty i detta ögonblick
slogs dörren, hastigt upp till det lilla tornrummet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
