Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förestälde sig att detta kunde komma i fråga under
resan, föresatte hon sig endast att, om så fordrades,
lugnt och oafbrutet följa honom genom hela Schweiz
ända till Baiern, dit hon förmodade att han ämnade
sig till något af sina gods; och fullt tillfreds med
denna afsigt, somnade hon med hufvudet uppfyldt af
det gripande tal, hon vid hans slutliga upphinnande
ämnade hålla.
Ännu innan det var dager, satt hon åter i
postvagnen, bredvid en tarflig fru med två små barn,
som luktade sur mjölk, tvänne tjocka slagtare ifrån
Freyburg, som luktade lök, och midt emot en liten
pratsam qvinna, som höll en anjoviskagge i knäet.
Det var marknad i Bern dagen derpå, och de
båda slagtarne underhöllo sig oupphörligt med
kalkyler och förslag om en storartad och inbringande
oxhandel, under det de drucko surt vin och åto
limpbröd med kokt fläsk, serveradt och trancheradt med
fickknifvar emot deras skinnklädda benkläder.
Den stackars markisinnan hade aldrig utstått ett
större obehag och aldrig befunnit sig i ett mindre
angenämt sällskap, men som hon var en energisk
qvinna, hvilken fullkomligt förstod att rätta sig efter
omständigheterna, när det gälde att undvika en
förmodad olycka och bevaka sina anspråk på en ofantlig
förmögenhet, så fann hon ingen möda och
ansträngning för stor och viftade tåligt med sin parfymerade
näsduk, för att skingra alla de obehagliga ångor, som
kringhvärfde henne.
Ändtligen var man i den gamla "björnstaden".
De båda oxhandlarne stannade genast midt ibland
stutar och kor, utanför vallarne, frun med barnen
aflägsnade sig med sina korgar och knyten, och då
postvagnen höll stilla och framkommit till sin station,
var markisinnan ensam i vagnen med en enda
resande, som hela tiden suttit tyst och halfsofvande
och kommit med i sista ögonblicket från Vevey.
Det var en man af obestämd ålder, med kullrig
mage och kort hals; hans utstående ljusblå ögon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
