Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilkas pupiller blickade åt hvar sitt håll, sutto högt
upp i en kal panna och gåfvo honom i förening med
ett par mycket små fötter, som han ständigt höll tätt
tillsammans, någon likhet med en flundra stäld på
stjerten.
Han var klädd i ljusa sommarkläder, hade en
käpp med guldknapp, en stor karneolring på högra
pekfingret, och hans halsduk och skjortkragar voro
af mycket tvetydig hvithet. Hela hans kostym och
hållning liknade en notaries i en småstad eller en
hederlig bydoktors, men om man observerade den
spanande, vaksamma blicken i hans skefva ögon, så
föreföll den mera slug och opålitlig, än man i
allmänhet ville föreställa sig den hos en dylik person.
Han hade icke sagt ett ord under hela resan, och
fru Sarassin hade icke gifvit akt på honom.
Då hon nu ändtligen hunnit Bern och tagit in
på det hotell, vid hvilket postvagnen stannade, blef
hennes första omsorg att göra sig underrättad om
namnen och belägenheten af alla öfriga värdshus i
staden, för att sjelf kunna söka sin bror, i fall han
ännu fans qvar.
Den försigtiga frun vågade icke anförtro detta
mödosamma värf åt någon annan, af fruktan att blifva
bedragen antingen med afsigt eller af okunnighet.
Lyckligtvis hade Bern då icke så många hotell
som nu, och efter tre eller fyra misslyckade
efterforskningar stannade hon ändtligen temligen uttröttad
vid slutet af Kreuzgasse midt för det gamla
rådhuset, hvars besynnerliga, ålderdomliga och
spökaktiga utseende fullkomligt öfverensstämmer med den
barbariska och fula "Kinderfressen-brunnen" strax
bredvid.
Just här skulle nu ett hotell finnas, af
tillräckligt anseende för att kunna härbergera en baron
Rosenhein.
Markisinnan blickade villrådig nedåt den långa
gatans täckta arkader, der festoner af korfvar,
kringlor, kläder och skor hängde utanför dörrarne till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
