Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att den icke skulle frukta någon minskning deraf
genom ett vänligt umgänge med den vackra och
bildade prestdottern och hennes gamla faster;
åtminstone hände det rätt ofta, att det granna adliga
ekipaget stannade utanför faster Petronellas stuga och
den unga friherrinnan steg ur för att göra ett besök
der inne.
Vid en af dessa små visiter hade hon skämtande
beklagat Heddas visade motvilja för giftermål och
låtit förstå, att om någon af de många, som drömde
om fördelen att efterträda den gamle prosten i Skurup,
kunde lyckas vinna den unga flickans tycke, så skulle
detta uppväga en god del af hans rivalers meriter.
Ett dylikt förhållande var den tiden ingenting
ovanligt, och mamsell Petronella kunde icke vara
känslolös för en så stor lycka och fördel, så godt
som erbjuden åt hennes brorsdotter, men att Hedda
icke skulle lyssna till den forne adjunktens förslag,
derom var hon fullt öfvertygad, i synnerhet som hon
vid fasterns antydan om saken rent ut förklarat, att
i detta fall skulle hon så mycket mindre någonsin
kunna gifta sig med en prest, som den blifvande
friaren skulle kunna anse henne sjelf såsom ett af
prestgårdens onera.
Faster Petronella suckade och visste icke hvad
hon nu skulle svara, då saken var allt för vigtig att
tvärt afslås. Den beskedlige pastorn hade i hennes
ögon rätt många förtjenster, ehuru han till det yttre
icke blifvit så lyckligt lottad; han var ingen dålig
predikant och bönderne tyckte om hans skarpa
gällljudande röst, som skrällde ända in i kyrkans alla
hörn, och hans "gemena" och "rättframma" sätt och
tal, som liknade deras eget.
Hon ville icke helt och hållet nedslå hans mod
och lofvade honom slutligen, under det hon ifrigt
och vänskapligt bjöd honom snus ur sin lilla
silfverdosa, att framföra hans formliga frieri till den verkan,
det möjligen kunde hafva, och sjelf samvetsgrant
dervid framhålla hans blygsamma förtjenster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
