- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
220

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. - 15.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Jag skall bedja Gud för dig och vänta på att
få trösta dig eller glädjas med dig, då du
återkommer," sade gumman, som kanhända, oaktadt sitt
prosaiska lif, bibehållit någon gnista af tidens smak för
romaneska äfventyr, hvilken nu för första och enda
gången fick ett utbrott.

*



15.



Företaget att resa efter och uppsöka en glömsk
eller otrogen älskare är lyckligtvis nu någonting
alldeles utdömdt och bortlagdt, åtminstone i Sverige,
men för en femtio eller sextio år sedan var detta en
verklig mani. Man hade just då i synnerhet sett
rätt många tyska damer, som efter det olyckliga
fälttåget i Pommern kommit hit, för att sans façon
uppsöka sina kallsinniga älskare och förmå dem att infria
de förhastade löften de gifvit.

Heddas beslut var derför alls ingenting
ovanligt, det ovanliga deri var endast hennes idé att
lemna den älskade i okunnighet derom. Detta var
emellertid en sak, som faster Petronella högeligen
betviflade, och man kan icke förtänka henne derför.

Den stackars gumman, som verkligen älskade
Hedda som sin dotter, dolde sorgfälligt hur djupt
denna skilsmessa gick henne till sinnes, öfvertygad
som hon var, att de aldrig mera skulle återse
hvarandra, ty en resa som sträckte sig utom Sveriges
gränser, ansågs då för någonting lika äfventyrligt
som märkvärdigt; hon hade återkallat något af sitt
forna glädtiga mod, och Hedda bedragen deraf, och
delande ungdomens vanliga och naturliga egoism och
oförmåga att fatta ålderdomens sjelfförsakelse och
hängifvenhet, reste för att söka den mest obestämda
och orimliga lycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free