- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
265

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

febersjuks heta panna, eller ett glas rent, kristallklart
vatten efter ett champagnerus.

"Första åsynen af den stora, feta, praktfullt
klädda värdinnan i dessa granna salonger lät mig
frukta en mystifikation. Tar det väl möjligt, att
inom denna allt för mycket svällande barm, under
dessa blixtrande och tunga juvelsmycken de
jungfruliga och idylliska känslor kunde lefva, som jag nyss
beundrat?

"Arabella hade emellertid bibehållit nästan allt
det förföriska behag, som fordom förblindat mig; hon
var ännu tillräckligt skön för att väcka kärlek, och
då hennes mjuka, snöhvita hand med ömhet tryckte
min, kunde jag icke tvifla, att brefvet verkligen var
hennes hjertas hemliga bikt.

"Dessa soiréer, som lyckligtvis endast räcka ett
par timmar, och der man har frihet att komma och
gå, som man vill, äro sig nästan alltid fullkomligt
lika; man lyckas sällan att hitta på något nytt eller
upplifvande.

"Vi hörde ett omusikaliskt musikstycke af en
musikalisk celebritet af den sort, som alltid fins i
Paris’ salonger och som aldrig kommer derutom; man
spelade en liten dramatisk pjes, författad af en
literatör, som aldrig blir bemärkt, och framställningen var
hvarken så dålig, att den blef komisk, eller så bra,
att den blef underhållande, och det var först i
sluttablån, som den mjuka och vackra växten och
plastiska ställningen hos en af de allegoriska qvinliga
figurerna, hvilken med en bindel öfver ögonen skulle
föreställa den blinda rättvisan, väckte min
uppmärksamhet, och jag anmärkte det lyckade i hennes
apparition.

"Åhja," svarade mrs Howard, till hvilken jag
uttalat mitt omdöme, "hon passar rätt bra; hennes
figur är felfri och ädel, och jag var rätt glad att
kunna ersätta den stackars madame Dufaur, som
hade lofvat att utföra denna rol."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free