Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändtligen efter ett par minuter talade, var hans röst
mycket lugn och kall, men något onaturlig.
"Du känner hela mitt förflutna lif," sade han,
"hvarje skugga eller ljusstråle deri är dig bekant, du
vet således att mitt hjerta alltid misstagit sig ...
Hvad jag älskat har icke varit för mig, hvad jag
åstundat har tillhört en annan, och hvad jag erhållit
har blifvit min olycka ... Den qvinna, som vi båda
mest frukta och afsky, är ju ännu min hustru ..."
"Men du har ju likväl uppfylt min önskan och
vidtagit anordningar för er skilsmessa?"
"Jag har verkligen skrifvit till min advokat i
Paris derom, och han hoppas nu att med mera
framgång kunna bedrifva saken."
"Nå väl, om ett år kan du således vara fri."
"Så framt Mylitta icke dessförinnan uppsöker
mig ... Om hon alltjemt finner det fördelaktigt att
ega mig i sitt våld, skall jag fåfängt söka att
undkomma henne ... hvarje tanke på en annan qvinna
vore emellertid ett brott ... jag kan icke öfvervinna
min motvilja att öppet förklara mig bunden, som en
hund eller en åsna, och att uppföra mig som en fri
man vore ett förräderi."
"Jag fruktar emellertid, att din försigtighet
kommer för sent; den lilla fransyskans allt för varma
tacksamhet har du icke kunnat undkomma, och om
hon liknar sina landsmaninnor i allmänhet, så tror
jag att du icke behöfver vara så nogräknad."
"Astley, anse mig icke för en fåfäng dåre eller
en löjlig kärleksnarr, då jag ber dig att icke skämta
i det der fallet," sade Alf nästan vekt och vände
sig bort.
"Förlåt mig, att jag stundom genom en ful vana
återfaller i skolpojkars och studenters slyngelmanér,
att genom sarkasmer och osmakligt skämt öfverrösta
och dölja sina egna bättre känslor, i förmodan att
man genom dålig ton och simpel smak bör legitimera
sig såsom man; jag fattar mycket väl dina
bevekelsegrunder, och jag reser härifrån när du vill."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
