Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tro att han kände lust att förena sig med katten
der nere.
Slutligen lyfte han sina ögon med ett slags
motvillig långsamhet ifrån den stinkande smörjan under
bron, för att låta dem passera utefter den djupa
svarta muren, ännu våt och klibbig af det gröna
vattnet, som floden snart skulle återföra, och på de
höga husen ofvanför, genom hvilkas fönster man
utlagt stakar och bräder, för att vädra ruskiga
sängkläder eller illa tvättade linnen.
Denna del af Hamburg, nära Binnen-Hafen, är
en fullkomlig kontrast till de vackra, moderna
platserna nära Lombardsbrücke, med deras terrasser,
bilder, blomstergårdar, springvatten och solbelysta
trädgrupper; här deremot är allt gammalt, mörkt och
mögligt, och de hopträngda husen med sina höga
spetsiga gaflar, hvilkas nedra våningar med
förgallrade fönster ligga vid flodtiden i jemnhöjd med vattnet,
som plaskar nedanför mot deras murar, synas allt
annat än inbjudande och tyckas också endast bebodda
af fattigt folk eller begagnade till magasin.
Emellertid äro alla dessa pålar, bryggor och
murar med rostiga jernringar, dessa trasor, fläktande
för vinden, och dessa små barbenta tiggarungar —
som ofta plumsa i gyttjan, sökande något som
kloakerna möjligen medfört i kanalen, och för hvilket
lumpsamlaren ger dem några öre — någonting som
skulle taga sig mycket bra ut i en målares album,
och den tankfulle mannen, som i detta ögonblick
stöder sig emot broräcket, passar fullkomligt till
omgifningen, ty det ligger i hela hans figur och
utseende samma pittoreska skröplighet och hemskhet, som
i kanalen, murarne och husen omkring honom.
Hans ansigte är långt och smalt, hans ögon
svarta, djupt insjunkna, omgifna af en mörk ring,
men det oaktadt särdeles vackra, ehuru de synas
onaturligt stora i det gulbleka, utmagrade ansigtet,
hvars alla drag äro ädla och regelbundna, men, i brist
af kött, skarpa och kantiga liksom hela hans kropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
