Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Nå väl! hälften hvar. Det är i alla fall en
vacker summa," sade Mylitta och gömde korset i dess
fodral.
"Och nu äro vi ju inför verlden goda vänner
och slägtingar och inför hvarandra oskiljaktiga
bundsförvandter?" återtog markisinnan och räckte med
värdighet handen åt sin svägerska.
De båda qvinnorna hade rest sig upp och stodo
ett ögonblick hand i hand. Ett förbund, som i
sanning borde kunna uträtta mycket, så länge det fortfor.
"Ännu en sak," återtog markisinnan, "ni har
emellertid ett helt år rättighet att disponera räntorna
af fideikommisset, utan att ännu tillträda arfvet;
hälften af dessa inkomster tillhör äfven mig ifrån
detta ögonblick."
"Ni försummar icke att utöfva er makt, fru
markisinna?"
"Nej, hvarför skulle jag det? ... Vi känna ju
hvarandra?"
"Ett säkert medel att reglera sitt
handlingssätt ... Nå väl! jag går in på er fordran."
"A propå! Hur tänker ni tillbringa ert enkeår,
min svägerska?"
Den unga friherrinnan sammandrog ögonbrynen
och sade tvekande och liksom med undertryckt
ängslan:
"Jag vill icke lemna detta slott ... jag har här
minnet af min älskade Josef ... och ... och jag stannar
qvar här ..."
"Verkligen," sade markisinnan förvånad och
återvände ett par steg, sedan hon redan vändt sig om
för att lemna rummet. "Hvad mig angår," tillade
hon efter några ögonblicks besinning, "så kommer
jag troligen att öfver vintern bosätta mig i Genève;
och ni tillåter då kanske att jag någon gång helsar
på er?"
"Det skall bli mig ett nöje i min enslighet,"
svarade Mylitta artigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
