- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
568

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af bord och rikedom, som man så högt skattar i
verlden, då de pålägga så tunga och afskyvärda bojor."

"Sannt ... Men vet ni hvad? Jag har funnit
handtverkaren, borgaren, bonden, ja sjelfva
trashanken och brottslingen i fängelset, hvar och en på sitt
satt, snärjda i samma band, ty både tiggaren och
kungen äro fåfängans slafvar."

"Edra ord göra mig sorgsen, ty de visa mig en
labyrint af oro och missnöje, synder och sorger, hvarur
jag icke ser någon utgång; mitt hjerta uppreser sig
deremot, under det mitt förnuft måste underkasta sig
sanningen i hvad ni säger ... Det finns intet
botemedel derför ..."

"Åhjo, miss Elisa, det finns; men vi vilja icke
använda det."

"Och hvilket är det då?"

"Att i stället för att söka reformera verlden,
börja med att reformera oss sjelfva; om hvar och en"
använde detta medel, så skulle icke så många synder
och sorger återstå," sade Hawerfield småleende,
liksom ville han förjaga den allvarsamma stämning,
hvari han mot sin vilja inkommit.

"Det är sannt ... Men se der, hur himlen
rodnar öfver Neroberg; det är tid att skiljas; vi äro nu
vid slutet af parken."

"Skall jag i morgon icke få träffa er, och vill
ni icke tillåta mig bevara edra drag i mitt minne?

Ni har under dessa timmar väckt alla mina domnade"
känslor och minnen till lif ... Ni har låtit den
blaserade, inbilske verldsmannen andas en renare och
friskare luft i er närhet; bevilja min bön, låt mig
se och lära känna er, Elisa."

"Nej, lord Hawerfield; ni har öfvertygat mig om
oföränderligheten af edra tänkesätt och åsigter ...

Jag älskar er alltid; men jag vet att det endast är
’stjernljuset och natten’, som låta er glömma er
fåfänga; i morgon skulle ni vara lika generad af
bekantskapen med markisinnan Sarassins anspråkslösa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free