Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällskapsdam, som af den stackars prestflickan, hvarom
ni nyss talte."
"Ni är hård!" utropade Astley, träffad af
sanningen och bitterheten i hennes ord.
"Nej; men jag vill behålla minnet af detta möte
oblandadt; derför skiljas vi nu för alltid."
Elisa gjorde sig lös ifrån hans arm, och
vändande sig ännu en gång om, innan hon försvann inom
hotellets port, utropade hon ömt och med lidelsefull
smärta:
"Farväl, Astley!"
Denne stod qvar, förvirrad, som om han hört
hennes röst i en dröm, och då han slutligen
aflägsnade sig, mumlade han tankfull:
"Hon hade rätt: Thales’ ord: ’Lär känna dig
sjelf!’ blir i evighet gäckadt; ty jag, som affekterar
att vara på en gång en filosof och en verldsman, har
likväl aldrig haft mindre reda på mina tankar och
intryck än under dessa timmar ... Det är qvinnorna,
som hålla den bleknande romantiken vid lif ... Jag
måste med eller mot hennes vilja lära känna och se
den originella miss Elisa ..."
Då denna emellertid, upprörd på en gång af
sällhet och smärta, inkom i sitt rum, fann hon der
på sitt nattduksbord ett bref, som kom henne att
blekna af öfverraskning och förskräckelse och som
gjorde hennes beslut att tidigt morgonen derpå lemna
Wiesbaden till en nödvändighet.
Slut på tredje afdelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
