- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
588

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt sidan, drog undan rigeln och öppnade dörren
der bakom.

"Hvart för den der trappan?" frågade Hiram
och blickade misstänksamt ned i denna öppning, som
var ännu mörkare än rummet, der de voro och der
man nu knappt kunde urskilja någonting.

"Den för till en lång underjordisk gång, som
slutar under det gamla tornet, dit Josef allra först
införde mig, då han trodde sig hafva räddat mig ur
sjönöd, som du vet ... Jag har under min ensamhet
och ledsnad här roat mig med att undersöka hvarje
vrå i det här gamla nästet, och jag vet att djupt
under detta torn finns ett fängelse, som kanske ingen
i slottet ens vet om och hvartill den här trappan
för ... Den stolta fröken Roxane de Sarassin får der
gifva sig tålamod, tills hennes onkel är död och vi
med arfvet efter honom kunna lemna Europa."

"Nå väl, i detta fall ... Det är du sjelf, som
riskerar mest, Mylitta ... Låt oss då genast föra
henne dit," sade Hiram brådskande och tillknöt
näsduken öfver Roxanes mun, under det Mylitta fäste
en annan öfver hennes ögon och sedermera bundo
hennes händer på ryggen.

"Se så, tänd nu ett ljus och gå förut! ... Jag
skall försöka att bära henne utför trappan," sade
Hiram, som afdrog sin rock och sina skor och
försökte att upplyfta den känslolösa flickan.

En af hennes små sidentofflor föll dervid af,
och Mylitta, som återkommit ifrån sängkammaren med
ljus, försökte att åter påsätta den, men Hiram sade
hastigt:

"Stoppa den der i min rockficka, jag skall sedan
kasta den i sjön, i fall man hittar den, skall den
väcka förmodan att hon drunknat ... Vänta! har du
icke en lykta, ljuset kan slockna?"

"Jo, det är sannt; jag har verkligen skaffat mig
en för länge sedan ..."

"Nå, låt oss då försöka ditt vådliga förslag ...
det mest oförnuftiga, jag någonsin varit med om ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free