Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 20.
- 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mumlade Hiram, som tog den sanslösa Roxane i sina
armar och nedsteg, lyst af Mylitta.
Uret öfver slottets port slog nu elfva. Hela
detta uppträde hade passerat på mindre än tjugo
minuter, och der nere i nedra våningen vakade ännu
Elisa i hopp att se sin försvunna vän återkomma.
*
21.
Då Roxane vaknade till sans, kände hon sig
sjuk, förvirrad och matt och trodde sig drömma.
Hon förblef orörlig och lät sina blickar långsamt
glida öfver de sällsamma föremål som omgåfvo
henne.
Ett vaxljus i en tung gammal tennstake stod
på ett litet bord af ek, som hon tyckte sig känna
igen, en stol och en hög af soffdynor funnos der
bredvid; på bordet stod en vattenkaraff, en korg med
linne och ett elddon; men rundt omkring voro de
tomma, fuktiga och svarta murarne; ifrån det mörka
hvalfvet öfver hennes hufvud hängde långa, gråhvita
pyramider af segt och klibbigt mögel och på det orena
golfvet, öfvertäckt af jord, grus, stenar och uppruttnade
bräder, låg hon sjelf på en madrass och en hög
af kuddar.
Det arma barnets ögon vidgades först af
förundran och fasa vid dessa uppfattade detaljer, och
slöto sig sedan igen med hoppet att hela denna
obegripliga och förfärliga omgifning icke var annat än
ett foster af feber eller inbillning; men då hon åter
öppnade dem efter några minuter och såg samma syn,
då hon reste sig upp och famlade på den våta, klibbiga
muren bredvid sig, då hon med blicken mätte
höjden af detta hvalf, som hängde öfver hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0589.html
