Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slump, som ofta, skenbart åtminstone, tycks gynna
brottet, syntes hafva fört dem direkte på
Stjernes spår.
I samma ögonblick som de sjelfve stannade på
värdshusgården, sågo de en postschäs fara derifrån;
den hade en stor kappsäck af grönt saffian fastspänd
bakpå, under suffletten, och aflägsnade sig i detsamma,
innan de sjelfve hunnit stiga ur sitt åkdon.
Ingendera tänkte derpå eller fästade någon vigt
dervid, men då de ett par minuter derefter i ett
litet rum i värdshuset slagit sig ned för att äta
frukost, och flickan, som inbar densamma, händelsevis
på brickan lagt dagboken eller ställets journal för
anteckning af de resande, funno de vid en blick deri
att det sista namnet var doktor Stjernes.
Hiram hade trott honom vara ombord på
ångbåten, men af uppasserskans svar på de frågor han
gjorde, fick han nu den oförmodade föreställningen
att den resande, som kommit för sent, och hvilkens
vagn han helt nyss sett fara ifrån posthusets gård,
icke var någon annan än just den person, som han
sökte och förföljde.
En halftimme derefter voro de båda
amerikanska äfventyrarne på väg för att upphinna den
förmente Stjerne, ännu utan annan afsigt än att hålla
sig i hans närhet för att bevaka hans företag.
Det lyckades dem likväl icke så snart; den
resande med den gröna kappsäcken bakpå sin vagn
var ständigt långt framför dem och hade alltid
lemnat den sista stationen en timme eller ett par, innan
de sjelfve kommo dit.
Dagen förgick, himlen mulnade mot aftonen,
det började regna, och midt under de båda
kamraternes lifliga och hemlighetsfulla öfverläggningar
sjönk det ena vagnshjulet hastigt ned i en grop på
vägen, åkdonet fick en häftig stöt och var nära att
stjelpa omkull, hästen stannade, och skjutskarlen, som
hoppat af, förkunnade dem att hjulaxeln var
afbruten, man kunde icke komma längre; "men," tillade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>