- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
670

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han, ’lyckligtvis är poststationen helt nära, och jag
kan snart hemta ett annat åkdon, så vida icke
herrarne föredraga att till fots fortsätta vägen till byn.
hvars hus man ser der nedanför berget."

Hiram och Skeyler utstötte en rad af svordomar,
beskådade den sönderbrutna vagnen, som var
obrukbar, och togo slutligen sitt parti att gående upphinna
stationen, som låg vid början af byn.

Kusken hade rätt, det var knappt tjugo
minuters väg, och för de båda kamraterne, som oftare
färdats på detta sätt än i vagn, var motgången i
detta afseende icke stor; emellertid hade regnet
tilltagit, och då de upphunno byn var det nästan mörkt.

Det första föremål, som mötte deras blickar, då
de genom ett långt, öppet portskjul ämnade inträda
på den stora, otrefliga gården till det anvisade
posthuset, var vagnen med den gröna kappsäcken, som
stod utanför dörren till värdshuset.

Bill Skeyler stannade tvärt och gaf sin kamrat
en knuff i sidan, och denne kände sig på en gång
orolig och angenämt öfverraskad vid upptäckten att
ändtligen hafva upphunnit egaren af denna kappsäck,
hvilken hela dagen varit hans ögonmärke.

Båda två stannade orörliga i portlidrets mörker,
för att icke blifva sedda under den tysta och hastiga
rådplägning, de höllo.

En gammal gubbe och en gosse om åtta eller
tio år stodo bredvid det tomma och frånspända
åkdonet, och de hörde den förstnämnde med knotande
och vresig röst säga:

"Det går icke för sig ... du förstör både vagn
och häst och bryter halsen af dig ..."

Åh, farfar, var lugn," svarade gossen skrattande.
"Jag har väl kört förr ..."

"Men icke i mörkret ... Regnet tilltar och det
blir becksvart, innan ni hinna förbi backen vid
stenbrottet ... Han kan väl vänta och stanna här i natt,
när hvarken hästar eller postiljon finnas inne ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free