- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
49

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Så ledsamt! När kommer ni då igen?" återtog
Thérèse, ty Eleonore blef alldeles förstummad och klef
i förvirringen så snedt på sin spetsiga klack, att den
bröts tvärt af och hon måste stå på ett ben under
afskedet.

"Jag vet icke det, min fröken ... En militär kan
icke disponera sin tid ... Adjö, mina damer! Jag ber
om min vördnad för hennes nåd!"

Kapten Vilfrid gick, och den stackars Eleonore
vandrade, haltande och ifrigt hviskande med sin syster,
hem för att möjligen finna tröst i sin svikna väntan
hos den amerikanske kusinen, för hvilken middagen
var arrangerad.

*



"Vi äro bjudna till farbror Sebastians! Tänk,
Marina, så festligt!" utropade unge herr Ferdinand
Tullbom och kastade Bergii räknebok i taket med
sådan talang, att permarne föllo rätt ned på hans eget
hufvud, under det att alla de utslitna lösa bladen flögo
omkring i rummet. "Hvad jag skall smörja mig! ...
Man får så mycket godt ... Det blir ståtligt; tror du
icke det, Marina?"

"Åh nej, det tror jag icke, ty då fick hvarken
du eller jag vara med," svarade hans syster, som var
sysselsatt att inlägga linne i ett skåp. "Se så, nu
ringer det igen i tamburen. Snälla Ferdinand, gå ut
och öppna!"

"Det är icke värdt! ... Det är bara fru Kantarell,
som vill söka efter sina nycklar eller ta ut spikarne
i golfvet ..."

"Så du pratar! Var nu inte dum ... Skynda dig,
annars får jag gå ..."

Ferdinand sprang ut och återkom mycket riktigt
med fru Kantarell, som var klädd i paletå och hatt
med uppstående plym och bar en stor lerkruka i famnen.

"Nu ämnar jag just begifva mig af," utbrast hon
och satte krukan ned på golfvet. "Herrskapet har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free