Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bäst hos herrskapet Tullboms sökte att förtära så
mycket punsch, konjak, champagne och selzervatten som
möjligt, vandrade kaptenen för tredje gången utför
gatan förbi de upplysta fönstren, och hvarje gång
stannade han ett par sekunder vid porten.
Hvad var det, som var anledningen till denna
enformiga promenad ? Hvilka tankar kommo och gingo
innanför hans dystra, rynkade panna?
Var det "strömsättningen" i hans eget blod, eller
fanns det inom grosshandlarens port någonting, som
verkade missvisning i hans hjernas kompass och
förorsakade denna hemliga "afdrift" i hans bestämda
kurs?
Den lugne, väl excercerade, disciplinerade och
tillskrufvade militären kämpade i detta ögonblick, under
oktoberqvällens regnduskiga mörker, der nere på gatan
en af dessa tysta, men hårda strider, der fattigdomens
bleka, fruktansvärda spöke för kommandostafven, för
att qväfva hjertats motstånd och böner och låta det
sträfva förståndet segra, ofta utan annan vinst än den
mördande erfarenheten, att vårt offer varit förgäfves
och att detta högt betrodda förnuft bedragit oss.
Beräknadt efter tiden för hans promenad skulle
kapten Vilfrid endast kunnat tillryggalägga en half
mil, men hans tankar hade derunder många gånger
genomgått alla de trettio åren af hans lefnad.
Han dröjde vid sina första solbelysta minnen af det
torftiga hemmet, ty äfven ett knappt bröd och en
hård bädd kunna göra barnens kinder solvarma och
rosiga, om det är en kärleksfull mors händer, som
utdelar det förra och ordnar den senare, han tänkte
på, huru ung han var, då han måste lemna detta
hem för att inlogeras i en godtköpsbarack för fattiga
skolpojkar, och huru gossens ännu rena och veka hjerta
isades och krympte samman, när med ens de
grumliga, orena vågorna af verldens laster och dårskaper
störtades öfver honom af brådmogna kamrater, hvilka,
stolta öfver sin tidiga erfarenhet, täflade att göra
honom delaktig deraf och att qväfva hans "pjåkiga"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
