Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fru Tullbom lyssnade med orolig uppmärksamhet,
och då Marina slutat sin bigt, inträdde ett par
minuters tystnad.
"Mamma, är du ond på mig? ... Har jag handlat
mycket obetänksamt?" hviskade hon helt ängslig och
förlägen, då modren ännu teg.
"Visst har du det, mitt stackars oerfarna barn,"
sade denna slutligen och kysste med mer än vanlig
ömhet dotterns panna. "Du besinnade icke, att
bördan och ansvaret för det der fattiga barnet
öfverstiger din förmåga i alla afseenden, men det är icke
detta, som mest oroar mig ... Det är din olyckliga
bekantskap med löjtnant Krapp."
"Men, mamma, han ångrar ju sin häftighet och
har dessutom rest sin väg ..."
"Ja, detta är då det bästa, ty en dylik
menniskas ånger betyder säkert ingenting ..."
"Det förefaller mig likväl, som om han vore ädel
och rättänkande, fast hans häftiga sinne aldrig blifvit
kufvadt."
"Och detta är just en mycket vigtig och vådlig
sak; om ett vildt och passioneradt lynne kunde gälla
såsom ursäkt för våra dåliga handlingar, så skulle
hvilka brott som helst kunna begås, det vet du nog
... Det der är en menniska, som är bäst att undfly ...
Jag önskar, att du aldrig hade sett honom."
"Han säger likväl, att han älskar mig," sade
Marina sakta och blygt.
"Då bedrar han både dig och kanske äfven sig
sjelf; den känsla, som ger sig tillkänna på dylikt sätt,
är icke kärlek, utan endast en nyck, ett lidelsefullt
tycke, som icke är mycket smickrande för dig. Både
hans bref och hans opassande uppförande gifva mig
en mycket dålig tanke om honom."
"Han hade ämnat fria till mig och ..."
"Mitt kära barn, dermed hade han ju endast ökat
sin obetänksamhet ... Löjtnant Gideon Krapp eger,
efter hvad jag hört, knappt rocken på kroppen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
