- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
151

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16. - Kapitel 17.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Krya upp dig nu, Gideon, och hjelp mig att få
den nicka jag älskar, och jag lofvar deremot att
befria dig ifrån den du fruktar."

"Nu lofvar du mer, än du kan hålla ... Har du
icke nyss sjelf måst söka din räddning i flykten för
att undkomma henne."

"Det är sannt, men du följer mig hem till
Amerika ..."

"Du vet då icke, att der har hon redan en gång
varit, för att hålla föredrag öfver sina
emancipationsidéer och öfver mig, som är den olyckliga symbolen
och syndabocken för hela det manliga könet; det är i
Amerika hon samlade litet penningar och fullt upp
med väninnor och sympatier."

Helworth såg slagen ut och visste icke hvad han
skulle säga, och hans beskedlige vän, som nu hörde
klockan slå tio, skyndade bort för att kunna uträtta
sitt uppdrag.

*



17.



Marina var borta, och Ebba, hennes lilla
trettonåriga syster — som i allt söker att öfvertaga hennes
rol i hemmet — är nu sysselsatt att duka
middagsbordet i den låga och mycket tarfliga matsalen.

Af de yngre barnen hos revisor Tullboms kommo
just nu de tvenne äldste gossarne hem ifrån skolan;
man hörde deras jernskodda klackar slå emot
tamburdörren och alla de medförda böckerna ramla utåt
golfvet vid den häftiga brottning, hvarmed de firade sin
hemkomst; de båda minsta, som under systerns
uppsigt voro inne i salen, följde alla hennes bestyr med
uppmärksamhet, under det de åto torrt spisbröd i
afvaktan på middagen och oupphörligt underhöllo
henne och hvarandra med sitt barnsliga prat.

Fru Amelie sjelf har länge syssolös och orolig
gått ut och in rummen. Hon är blekare än vanligt;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free