Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar den ena börjar och den andra slutar, och vi
skulle vilja fly den förvirring, det hemliga förderf,
som, likt en dold och smittsam sjukdom, tyckes smyga
sig in öfverallt i samhällskroppen, fördunkla och
qväfva samvetets stränga, silfverklara stämma och
göra verlden till en lös och äcklig röra af den flacka,
skrytsamma likgiltigheten för allt, utom den egna
fördelen, den eviga, allestädes närvarande egoismen,
söndersmulad i större och mindre korn med och utan
förgyllning.
Huru skulle man emellertid kunna förklara det,
som egentligen smärtadt och förkrossadt Eva, det vill
säga, kapten Vilfrids besynnerliga handlingssätt?
Ingenting är på en gång mera lätt och mera svårt:
lätt, om man fordrar en förklaring som gäller inför
verlden; svårt, om man vill finna psykologiska
konseqvenser deri.
Detta är emellertid en sak, hvarförutan man
ganska ofta får låta sig nöja, ty de äro allt för
invecklade och svåra att komma under fund med, då
mycket få karakterer kunna fullkomligt motstå tillfällets
och omständigheternas intryck, och dessa intryck gifva
stundom en öfverraskacde perturbation åt alla
förutsättningar.
Se här emellertid helt enkelt, hvad som
verkligen skett:
Vilfrid hade blifvit återkallad till sin
tjenstgöring i Stockholm och satt en afton tillsammans med
några kamrater på en källare, då lektor Gallgren, som
sällan eller aldrig besökte dylika ställen, af en
händelse kom in.
Den hederlige skolkarlen kände sig ruskig och
hes och ville hafva en äggtoddy, och då han, som
vanligt, utan att se någon, med nedlutadt hufvud,
hängande armar och långa steg trafvade förbi de unga
officerarne, sade en af dessa småleende:
"Vet ni, att den der gamla fula skolfuxen är
förlofvad med en riktigt söt flicka?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
