Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En flicka om tolf eller femton år, med tjocka
skinnkängor på fötterna och en stor ylleduk knuten
omkring hufvudet, kommer i detsamma in från köket
bredvid, bärande en tallrik med varm, rykande
potates, som hon nedsätter på ett litet bord vid fönstret,
der en utbredd serviett och ett saltkar antyda, att
middagsbordet skall serveras.
Eva satte sig ned, började sjelf skala sin potates
och ämnade helt anspråkslöst äta den endast med litet
salt, då genom den otäta dörren till köket ett skarpt
os af stekt sill trängde in till henne.
För ett år sedan, medan hon ännu var qvar hos
sina rika slägtingar, skulle hon troligen hafva rynkat
på näsan och helt generad hafva flytt för den i
sanning också allt annat än fina och behagliga doften; men
nu vidgades hennes näsborrar af välbehag dervid, och
ett uttryck af angenäm öfverraskning spred sig öfver
hennes ansigte, då den lilla tjenstflickan i detsamma
inkom med en mycket liten och till utseendet alldeles
svartbränd sillbit på ett tefat.
"Kära Anna, sillen var ju slut," sade Eva,
förvånad öfver denna oväntade läckerhet, såsom tillökning
i hennes måltid.
"Nej, jag fick rätt på en stjert i botten af
kaggen, och den har jag halstrat på eldtången," svarade
Anna naivt, med ett leende af stolthet och belåtenhet.
Eva förtärde den tarfliga anrättningen med så
god aptit, att det nästan föreföll som en liten
uppoffring, då hon samvetsgrannt qvarlemnade hälften af
den dyrbara sillen åt Anna, hvilken tjenstaktigt ihälde
ett glas mjölk åt sin matmor, såsom slutet af den
anspråkslösa middagen.
Medan den lilla tjenstflickan dukade af bordet,
framtog Eva sitt arbete, en grann kattunsklädning,
som skulle sys åt en af bondhustrurna i trakten; men
det tycktes, som om hon endast med ansträngning
kunde qvarhålla sin uppmärksamhet vid nålen och
tråden, som skulle sammanfoga alla dessa tygbitar af
olika storlek och form, ty hon lät hufvudet flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
