Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tolf på dagen och för öppna dörrar, finna en ung dam
med bara fötter och utslaget hår, som om hon nyss
stigit upp ur sin bädd, hörde han jungfru Mallas grofva
och högljudda röst i rummet på andra sidan om salen.
"Nu är den der kaptenen här!" utropade hon
helt högt. "Och det gick just som jag trodde, att
tårtorna, som togos hem för att bjudas honom, dem
har Jozima gått och ätit upp ..."
Vilfrid tyckte inom sig, att detta var en mycket
lycklig ingifvelse af Jozima, som derigenom befriat
honom från de gamla damernas välmening, och strax
derpå svarade m:ll Deborah, hvars röst han icke kände:
"Nå, det kan icke hjelpas, men se efter att
Jozima sjelf icke står och klär ut sig som vanligt
framför någon spegel ..."
"Åh nej, hon är ännu icke uppstigen ... jag har
väckt henne tre gånger, och jag skulle just nu gå in
och kamma hennes hår ..."
"Voj, Voj! Hvad den der flickan är lat och
sömnaktig! ..."
"Åh, stackars liten! ... Hvad skall hon också roa
sig med ... rik och vacker, som hon är," invände Malla.
I samma ögonblick ringde det på tamburdörren.
Det var m:ll Judith, som kom hem, och fem minuter
derefter infördes den väntade medarfvingen och friaren
till de båda systrarna, som icke anade, att Vilfrid
redan sett och, genom de få ord han hört, till och med
bildat sig ett begrepp om karakteren och skaplynnet
hos den brud, som den ångerfulle herr Sebylon i sin
tacksamhet och vänskap för hans far bestämt åt
honom sjelf.
Allt, som rörde godtgörelsen af den gamla
skulden, blef emellertid ordnadt och afgjordt, och då
kaptenen gick derifrån, var han icke längre den fattige
och beroende militären, som för knappa fjorton dagar
sedan med bekymmer tänkte på någon utväg, att kunna
rangera de skulder, som han hade hoppats, att
giftermålet med m:ll Tullbom skulle befria honom ifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>