Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den preussiske grenadieren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag granskade stället nogare och märkte, att
mellan grafvården och altaret var en öppning, hvarifrån
en flik af en gammal chorkåpa, bårtäcke eller något
dyklikt syntes, och då jag trängde mig in deremellan,
upptäckte jag i det trånga rummet på golfvet en
utnött sammetsduk, dammig och trasig, men med tydliga
tecken, att någon helt nyligen måtte hafva legat derpå,
ty de skarpa, hårdt sammanpressade och
jemförelsevis damfria vecken i tyget tycktes bevisa detta.
Om det verkligen var detta papper jag hört, så
skulle jag ju också möjligen kunnat höra de ord, som
uttalats af någon, hvilken legat inkrupen här bakom;
men hvem skulle väl hafva valt en så obeqväm och
besynnerlig plats för ett samtal eller en kanske
omedveten monolog?
Huru som helst så beslöt jag att återkomma ännu
en annan gång tidigare på qvällen eller vid samma
tid som dagen förut, ty det kunde ju hända, att den
hviskande träbilden, likt Egyptens sfinx, fick ljud endast
vid en viss tid och belysning.
Då man med god vilja och stark inbillning söker
ett äfventyr, så skall det vara en synnerlig otur, om
man icke träffar på något, äfven om det icke skulle
motsvara ens önskan och väntan.
I de katolska kyrkorna finnas sällan några
bänkar, och här fanns icke ens någon af de många
bönstolar, som annars bruka uppfylla gången; då jag
tröttnat att lyssna förgäfves bredvid pelaren, der jag stått
qvällen förut, satte jag mig ett ögonblick ned i en
biktstol vid väggen strax bredvid.
Dessa biktstolar likna vanligen en skyllerkur
eller ett litet skåp med en gardin af svart
ylletyg framför i stället för dörr och med ett litet
förgallradt, fyrkantigt hål på framsidan vid bönpallen
för den biktande; der inne finns nätt och jemt rum
för en person, och just som jag väl kommit in i denna
bur, hörde jag kyrkdörren stängas.
I min tanklöshet hade jag dröjt för länge och
glömt, att porten icke var öppen under natten, och
nu var jag troligen instängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
