Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Biljardspelaren i Lindan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Markören uppskref ett stort Z., under det
norrmannen mottog sina penningar och återvände till
biljarden för att börja ett nytt parti med den gladlynte
främlingen.
Man utsatte en temligen hög point som jag
tyckte, kastade bollarne om första stöten, blötte sina
fingrar i handfatet och begärde in en karaff med
konjak.
"Förträffliga preliminärer till ett intressant spel!"
sade jag småleende åt herr Genaro Morra, som tycktes
vara lifligt intresserad för utgången och som, vändande
sig till mina reskamrater, sade hviskande:
"Min motspelare nyss är ganska skicklig, men
den andre är säkert endast en skrytsam pratmakare ...
Skola vi parera på de der herrarne?"
Desse skakade på hufvudet och försäkrade, att de
hade mycket litet omdöme i detta fall, och i detsamma
fästes min uppmärksamhet på ännu tvänne herrar som
inträdde.
Den ene var en fin och mycket putsad gammal
man, som såg ut att vara något slags magistratsperson
eller möjligen sjelfve borgmästaren i Lindau; han hade
grått, glest hår, hvit halsduk och glasögon, och den
andre var en lång, smärt, kanske trettioårig man,
klädd som en simpel alpjägare, med stora spikbeslagna
skor, bruna läderdamaskor, bara knän, ett bredt bälte
omkring lifvet och en hög toppig filthatt, prydd med
några fjädrar.
Då han aftog denna, frapperades jag af
uttrycket i hans ansigte, ty det liknade icke alls en vanlig
bondes, lika litet som hans fina, hvita händer och den
stolta, något skygga och högdragna hållningen.
Han satte sig ned utan att säga ett ord och lät
sina vackra, djupt liggande ögon flyga omkring
rummet och slutligen stanna på de båda spelarne, under
det att hans kamrat helt stilla och beundrande stälde
sig bredvid biljarden.
Herr Z. hade emellertid kastat af sig sin rock
och visade sig nu i skjortärmarne, hvilka, föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
