Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Biljardspelaren i Lindan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig likgiltigt," återtog den granne herrn, alltjemt med
samma muntra och glada ton och utseende.
Norrmannen begärde in konjak, drack nästan ett
hälft dricksglas utan att blanda det med vatten och
fattade åter sin kö; men den främmandes runda, skarpa
ögon borrade sig liksom in i hans, under det han
sigtade med ovanlig långsamhet och beräkning, och då
han slutligen stötte till, förlöpte bollen på det mest
fatala sätt; man skulle hafva trott, att han varit blind.
Herr Dang rätade upp sig med köld och ytterlig
värdighet, men hans bleka, fräkniga kind blef gul af
harm, medan den främmande bugade sig, utan det
minsta drag af segerfröjd, och sade artigt:
"Kulan hade verkligen ett mycket svårt läge ...
Jag ber er ursäkta, mina herrar, att jag kanske störde
er, men om ni ville tillåta mig att deltaga i spelet,
så skulle det vara mig ett stort nöje."
Det föreföll mig, som om han härvid vexlade en
bliek af hemligt förstånd med italienaren, och denne
svarade skrattande, att som han vore nästan besegrad
och dessutom en allt för dålig spelare för att kunna
täfla med någon af de närvarande, ty hans
motspelares sista otur var tydligen helt och hållet tillfällig, så
ville han helst draga sig undan och bad att få betala
sin skuld till norrmannen, hvilken emellertid blifvit
ännu mera retad och uppeggad att mäta sin
skicklighet med den nykomne.
De båda herrarne gingo bort till taflan för att
granska protokollet och uppgöra sitt spel, hvilket
tycktes hafva förts efter helt andra regler eller
öfverenskommelser, än som vanligen brukas i Sverige, och vänd
till den främmande, som ännu stod qvar vid biljarden,
frågade markören med sin griffel i handen:
"Hvilket namn får jag anteckna för er, min
herre?"
"De andra kalla sig X. och Y., ser jag ... Nå
väl, det är då bäst, att jag heter Z.," svarade han
skrattande, i det han kastade en hastig blick på den
svarta taflan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
