Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Biljardspelaren i Lindan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deremoi, som nyss sett miss Bathilde der inne i
hennes säng, trodde, att han drömt eller yrade och nekade
honom alldeles att komma in i det angifna rummet,
emedan der bodde en nygift fru, som qvällen förut
kommit till Lindau för att söka sin man, hvilken rest
ifrån henne, och att det troligen var mannen, som nu
återkommit och fört något buller.
Emellertid fortfor verkligen ordvexligen derinne
och syntes också icke kunna sluta så snart, då vi
tydligen hörde, att den ene af parterna talade engelska
och den andre tyska, och ingendera tycktes rätt förstå
den andra.
"Det är min dotter! ... Det är miss Letitia
Ousgood! ... Och det är just henne jag söker ... man
förfördelar henne! ... Man mördar henne kanhända! Öppna
genast!" ropade slutligen den gamle engelsmannen
uppretad, och alldeles utom sig störtade han emot dörren.
Den uppslogs också på vid gafvel vid hans
häftiga anfall, och aldrig skall jag glömma den ytterst
löjliga scen, som visade sig derinne.
Klädd i hvit nattdrägt med spetsar och
bandöglor, satt verkligen miss Letitia Ousgood upprätt i
sin säng, men midt på golfvet i en något ofullständig
toalett och draperad i sängfilten från en bädd vid
andra väggen stod icke hennes man, den vackre
italienaren, som enleverat henne, utan herr Modeste Korff.
Jag kan icke neka, att då miss Letitia med af
vrede gnistrande blickar sträckte fram sitt hufvud
mellan sänggardinerna, såg hon mera fruktansvärd än
förförisk ut, och af det högst generade och villrådiga
uttrycket i biljardspelarens breda fysionomi antog jag,
att han tyckte detsamma.
Engelskorna äro i allmänhet de mest blygsamma,
tystlåtna, nogräknade och värdiga damer i hela
verlden, men då isen en gång är bruten och de blifvit
bragta till det yttersta, måtte de kunna föra sin talan
med kraft och försvara sig som lejoninnor; åtminstone,
saknade icke miss Letitia ord för att krossa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
