Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Monsieur Goblin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likt en präktig ros på en sophög, det var mr Sansons
sextonåriga dotter Stephanie.
I stället för de stora hotellens eleganta
guldgalonerade portierer fanns här en fet gammal fru, som
presiderade i ett litet rum bredvid dörren, i den smala
mörka förstugan, och som ständigt pratande, svettig
och välvillig, icke hade annat att uträtta än att, på
den numrerade svarta taflan, upphänga eller nedtaga
de bortgående, eller hemkommande gästernas nycklar.
Bredvid hennes ländstol satt, vid en skrifpulpet, den
vackra mademoiselle Stephanie, sysselsatt med husets
räkenskaper, och det är troligt, att alla dessa unga
herrar aflemnade och hemtade sina nycklar hos mamma
Minette minst dubbelt så ofta, som de i
verkligheten skulle behöft, blott för att få en blick ifrån
Stephanies skälmska svarta ögon.
En dag sågo emellertid dessa ögon röda och
förgråtna ut, och den unga flickan vände sig hastigt bort,
när jag vid utgåendet tittade in i portvakterskans rum.
Då jag på qvällen åter hemkom hörde jag en häftig
ordvexling mellan den lilla mr Sanson och hans fru, just
då jag, för att få min nyckel, stannade vid dörren;
man tystnade genast och jag uppfattade ingenting annat
än Stephanie’s namn som ofta nämndes.
Madame Sanson lyste mig artigt uppför trappan
och då jag frågade efter hennes dotter, som på
morgonen sett så sorgsen ut, förtrodde hon mig, att denna
fått en mycket fördelaktig plats som guvernant, hos
en engelsk familj, och skulle med denna lemna Paris.
Dagen derpå var också den unga flickan
försvunnen, jag såg henne icke mer och tänkte icke vidare
på henne.
Om morgnarne medan jag klädde mig, roade det
mig ofta, att genom det öppna fönstret åt gården,
iakttaga hvad som passerade i hotellets matsal på nedra
botten, hvilken hade sina fönster och äfven en utgång
deråt. Den munterhet, det prat och skratt som
upplifvade mr Sansons table d’hôte hördes stundom ganska
tydligt upp till mig, och det hände ibland att några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
