- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
410

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Monsieur Goblin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en tom fiacre, som kom ifrån Passy, för att genom den
ståtliga "Avenue de l’Impératrice" återvända till Paris.

Jag hade nu i tvenne hela veckor uthärdat i hôtel
Sansons infernaliska flottos, mörker och dam, och mitt
tålamod var också uttömdt. Jag började likna de
förbleknade guldfiskarne i det lilla aquariet, icke endast i
bedröfligt utseende utan äfven till humör, och det var
tid att slita mig ifrån Jacques välvilliga och ofta
öfverraskande omsorger och när Sansens godmodiga artighet
innan jag blef lika maltraiterad, som hans fiskar, och
lika förlamad som hans snäckor. Utbytande de
vänskapligaste försäkringar och öfverhopad med skinande
adresskort, som jag lofvade utdela till alla mina
vänner, lemnade jag ändtligen dagen derpå, som var en
söndag, det egendomliga hotellet, förvarande i minnet
de mest hederliga och välmenande menniskor man, på
ett sådant ställe, någonsin kan påträffa.

Barhufvad och i skjortärmarne som vanligt följde
mig Jacques ända till "rue de Rennes", af fruktan att
jag kunde misstaga mig om vägen till
Versailles-bangården, och så länge jag kunde skönja hans smutsiga
fingrar, såg jag dem alla tio uppsträckta i luften,
telegraferande åt mig sina sista anvisningar.

Den som en gång gjort en söndags-lustfärd ifrån
Paris till Versailles, skall säkert icke så snart glömma
den. Dessa glada och nätta Parisiskor med sina
männer och älskare, sina ambarn och matkorgar äro helt
egendomliga och behagliga qvinnor, hvilka med lika
godt mod, och lika oskadade toaletter, mottaga ett
störtregn som en vestanflägt.

Regnet strömmade ned lika ymnigt, som alla
vattenkonsterna, då vi framkommo till Versailles, och jag
såg dessa fruntimmer med barn och korgar under
paraplyer vandra i en lång rad genom parken till Trianon,
släpande sina nystärkta musslinsklädningar i sanden
och trippande med lakerade bottiner i vattenpussarne
lika glada, pratsamma och nyfikna som de nyss genom
kupéfönsterna, vid passerandet af Sèvres beskådat en
procession af hvitklädda flickor med fanor, kransar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free