Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Månsken öfver Mont Blanc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man och han henne, ehuru de voro på långt afstånd
ifrån hvarandra.
"Om du dröjer allt för länge, så går jag hem i
förväg," ropade hon efter honom, och han svarade,
att han inom ett par minuter skulle vara tillbaka.
Gång på gång vände han sig om och såg sin
hustru sitta qvar på samma ställe, men han var
frestad att tro, det vattenfallet deremot aflägsnade sig
allt mera.
Det syntes så nära, och ändå hade han gått i
tio minuter utan att hinna dit.
Förtretad öfver den möda han redan gjort sig
ville han icke vända om; det blef nästan en
hederssak att komma fram till den lilla glittrande
vattenstrålen, och ändtligen var han då der, men en hel
qvarts timme hade fordrats dertill.
Som det vanligen går vid dylika små
missräkningar, finner man det mål, för hvilket man måst
offra mera tid och besvär, än man från början ämnat,
föga motsvara ens föreställning, och den lilla
kaskaden, som hoppar ifrån klippa till klippa öfver den
brungröna friska mossan, föreföll den orolige och
tankspridde Sarokin ganska litet anmärkningsvärd på nära
håll, och efter endast ett par sekunder återvände han
med brådskande fart, mycket litet uppbygd af ställets
ensliga romantik.
Då han hunnit så långt tillbaka, att han urskilde
stranden, der han lemnat sin hustru, tyckte han sig
se, att hon ännu satt qvar; åtminstone tycktes en
person finnas der, ehuru det var omöjligt att afgöra,
hvem det var, men kommen något närmare, föreföll
det honom som om det varit en karl.
Han påskyndade sina steg ännu mera och trodde
sig efter några minuter igenkänna Jagello
Ivanowitsch, hvilken vandrade fram och åter, som om han
väntat på någon; ju närmare Sarokin kom, ju
tydligare igenkände han sin landsman, men sin hustru såg
han alls icke till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
