Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
hon utbredde öfver allt i Salongen, för att
derigenom njuta en försmak af sin väntade lycfkä och
redan börja de invecklade planerna för sin vigtiga
utstyrsel. ’ ■ ’ \ ’ ; : ’ ■-■■■• ;; ’ • i-’i!’i
Henriette var ett hyggligt fruntimmer om några
och tretio år, som varit hennes^ giive^öant xych som
för tffiftiHet egentligen saknades såsom rtdgifverska och
åhörarinna äf de vigtiga toilettförslagen i att vända
somliga plagg ut och in och bakfram,
flytta’garneringarna från det ena stället till det andra, klippa alla
större tygstycken i smala remsor, Skärfva ihop till
större bitar de söm redan voro sönderskurna, och niécl
ett ord åstadkomma s*å mycket bråk och besvär söm
möjligt. :
,— Hvad det är ledsamt, ätt Henriette* ar borta!
—- ujpjfcepadé Cecilia ännu en gäng, séÖan tanten
lemnat henne erisanj ined hennes funderingar oclr Mn
sjunkit ned på en stol, beskådaiide miéä säs djupsinnig
och inspirerad mfii én gammal nettelduksklädnin^ som
pm hon deraf tänkt framtrolla ätmliistoiiy en
kröiiings-mäntel.
5 Nära en half timme förgick med den noggranna
möfistringen af skåpets brokiga inilehåll, och hela
förrättningen skedde under half hög sång eller små
afbrutna ; anmärkningar, som ingen hörde.
Hvem skulle väl också varit i stånd att återgifva
dessa barnsliga uttryck eller skildra detta hänförande
virrvarr af egendomliga fantasier, detta oskyldiga
nonsens af glada föreställningar och obestämda
förhoppningar om nöje och lycka, som svärma omkring i en
ung flickas hjerna lika tjusande och på en gång
be1-tydelsefulla och betydelselösa JBom fogelns sång om
våren.
Onyttigt, dåraktigt, idel fåfänga och behagsjuka,
skola de vresiga och gamla kanske säga, som häfta
glömt, att de sjelfva varit unga, eller måhända i sjelfva
verket aldrig varit det; gfemt, att vigten och värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>