Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
villrådighet vid denna nya och utan tvifvel mest
halsbrytande fara röjdes tydligt i hans bleka ansigte.
Med fruktan att icke kunna inför den förmente
skolkamraten och förtrolige vännen spela sin roll
förenade sig den instinktlika motviljan för en rival, ty
han mindes mycket väl Henriettes ord om den unge
häradshöfdingens tycke för Cecilia, men just derför
dref honom nu en oemotståndlig lust att osedd betrakta
den omtalade mannen, som han icke tycktes kunna
undvika.
Med ett par hastiga steg var Alexander invid
den höga häcken utåt landsvägen, böjde undan dess
täta och styfva grenar och såg en ryttare passera
förbi.
Ett rop af öfverraskning och förskräckelse var
nära att undfalla honom. Han stod alldeles orörlig
ett par sekunder, likasom förstenad, mumlade slutligen
en ed mellan tänderna och flydde hals öfver hufvud
utan att tänka på hvart han tog vägen, gömmande sig
mellan parkens buskar och träd så godt han kunde.
Cecilia hade imellertid innanför häcken, hviftande
med sin näsduk, gifvit sig tillkänna. Ryttaren höll
in sin häst och stannade framför henne.
Det var verkligen baron Ventzel Hogenschild, en
ståtlig, ung man med allvarligt och regelbundet ansigte,
ett öfverlägset leende och en verklig herskarblick i de
stora, lugna och mörka ögonen, som icke någonsin
tycktes hafva sänkt sig för någon, vare sig man eller
qvinna, hög eller låg, en person, hvilken aldrig
»pekade med tummen», som hans mor uttryckte sig, med
ett ord en fullkomlig gentleman från topp till tå.
Kanhända hade heller aldrig Cecilia uppfattat
detta så väl och tydligt som nu, då hon helt nyss haft
bredvid sig till jemförelse sin förmente kusins skygga,
ömsom bedjande, ömsom djerfva blickar, hans
oregelbundna hållning och språk.
Ovilkorligt vände hon sig om, öfvertygad, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
