Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Hvad Cecilia angick, så tänkte hon iö&e alls på
hans förmenta affär, lika litet som hon tänktö; ,på
1m-nom sjelf, ty besynnerligt nog hade hon för honom
förlorat nästan allt intresse, sedan han blef hennes
trolofvade. Den saken var nu afgjord och kunde icke
ändras, och ju mindre hon tänkte derpå, dess bättre
föreföll det henne.
Alexander inträffade imellertid på den bestämda
mötesplatsen och fann sin gamle vän och kamrat, herr
Tranér.
Ännu en gång sutto de båda herrarne i nattens
tystnad tillsammans och talade med låg och
hemlighetsfull röst sedan de först- öfvertygat sig att de icke
hade några grannar i det närgränsande rummet i hotellet.
Det var för båda en lika vigtig affär, som
afhandlades; vilkoren för ayara eller icke vara», och
båda önskade lika uppriktigt att utan vidare bedrägeri,
brott eller risk kunna i ro och lugn få njuta afhvad
de så lyckligt vunnit.
Det skulle också vara bra beqvämt här i verlden,
om man kunde afsluta kontrakt med ödet och
händelserna och säga: »När jag har fått allt hvad jag
önskar, så lofvar jag att blifva hederlig och ärlig.»
— En månad härefter blir mitt bröllop -r-sade
Alexander harmfullt. —•■ Om iden- der menniskan
en-dast hade dröjt så länge, så hade jag varit borta . . .
Men berätta mig nu, hvar du fick tag i honom.
— Ja, vet du, det var högst eget — svarade
Tranér, som hade svept in sig i en vacker nattrock
och såg mycket respektabel ut. — Det var då
egentligen han, som fick tag i mig, ty när jag gick hem
från spektaklet en qväll och passerade en af de
otrefliga gränderna från Skeppsbron, för jag har flyttat nu
och bor på samma gata, der du bodde; der är likväl
icke trefligt, utan jag tänker flytta igen ...
— Ja, det gör det samma, men fortsätt nu —
inföll Alexander otåligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
