- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
135

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarliggande bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

— Jo, då får jag höra buller mh rop från en
krog, som jag skulle gå förbi^ och just som jag kom
midt för och tänkte hinna undan, rslås dörren upp, och
ett par, tre karlar rusa ut under fullt slagsmål» En
af dem tappar hatten, en annan faller oÄkull .fcamför
mina fötter och >är nära att draga mig med. sig -i
fallet . . . Du vet, att jag icke tycker om sådant* der,
utan ville skynda mig derifrån, men den värsta och
vildaste af dem, en rusig sjöman, fick tag i
minrotik-ärm och började gräla. Lyckligtvis kom i det samma
ett par konstaplar, som sade sig haft utkik på krogen,
men då tyckte jag de kunnat komma förr ... I alla
fall togo de nu fast skojarne och ville, att jag. skulle
följa med till vaktkontoret, men nöjde sig alutligeö
med mitt kort. Pagen derpå måste jag således upp
i polisen för att berätta hvad jag visste om bullret,
och det var då, som jag fick höra hela den der gamla
historien, berättad af sjömannen, som i parentes sagdt,
nu, då han var nykter och presenterade sig vid
dagsljus, var ett stackars kräk, försupen och lungsigtig,
och som man knappast skulle kunnat tro vara så morsk
och grälaktig, som han varit på qvällen*

— Historien, säger du, hvad för en historia? —
afbröt Alexander ännu en gång.

— Samma historia, som stod i brefvet; om
Alexander Dowerbys räddning från ;det sjunkande fartyget,
om det andra skeppabrottet strax derpå och om
brefvet, som juat den der karlen skickat hem från honom
tillika med sina egna kråkfötter; med ett ord hela
innehållet af det qvarliggande brefvet, som du behöll.

— Men han visste ju icke den räddades namn?

— Nej, icke då, men ser du, det är just olyckan,
att han sedan fått tag i den förkomna adressen,
instoppad i en gammal tobaksptfng, der han glömt bort
den; och som han nu egde denpa adress^ så ville han
vid hemkomsten till Sverige uppsöka dessa slägtingar
till den drunknade i hopp att få. någon liten belöjaing

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free