Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gunila-dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
De båda flickornas utseende stod i omvändt
för-hållande till deras namn och samhällsställning, ty Yrsa
von Ranke, den rika adliga fröken, med sin lilla
trubbnäsa och sin runda, småtäcka fysionomi, såg helt
simpel och plebejsk ut i jemförelse med den fattiga
lärarinnan, hvilkens höga växt, fina drag och lugna,
värdiga hållning skulle gjort heder åt sjelfva den kinkiga
och nogräknade kammarrådinnans uppfostran och namn.
Naturen roar sig imellertid stundom med dylika
»opassande» förvexlingar, och äfven den oböjligaste och
mest reglementerade person måste underkasta sig dem.
»Se, mamma!» utropade Yrsa, som aldrig länge
kunde uthärda tystnadens börda och nu sprang emot
sin mor. »Se hur nätt och vackert Abigail har
monterat åt mig toilettdynan, som jag broderat åt farmor!»
»Vänta! Stanna då, Yrsa! Du trasslar ju bort
garnet!» inföll guvernanten, som helt förskräckt sökte
återhålla sin elev, hvilken i sin ifver råkat att
neddraga en konstig virkning, som legat bredvid henne
på bordet, och hvilkens garnnystan nu rullade utåt
golfvet, snärjande sig omkring hennes fötter.
»Yrsa!» sade kammarrådinnan och stannade rak
och stel framför sin dotter. »Yrsa!» upprepade hon
ännu en gång med en röst så varnande och dof, att
man skulle kunna tro, det ljudet af den högtidliga
pendylen der inne smittat henne.
Pekande med utsträckt finger på trådarna, som
den unga flickan nu i sin förvirring afslet, stod hon
der med en min af så djup ovilja, som om hon funnit
det arma barnet snärjdt i syndens i stället för
stickningens garn.
»Hvilket uppförande! . . .När skall du någonsin
lära att beherska dig! . . .» utropade hon med
grämelse. »Och ni, Abigail, som också icke har takt och
vett att hejda henne.»
»Jo, mamma, Abigail höll igen så mycket hon
kunde, men tråden gick af)), inföll den yra flickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
