Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gunila-dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Abigail fäste den sakta och varsamt inom de
nedhängande ändarna af sin lilla svarta spetshalsduk och
tillade halfhögt:
»Det var synd att skära af den » . .»
»Nej, den får nu en ljuf och lycklig död ... då
den, som är qvar, kommer att långsamt torka bort
i farmors lilla heta och täppta kammare.»
Den unga flickan vände sig om och gick in i sitt
eget rum, och löjtnant Helge, hvilkens ömma och tjusta
blick följde henne så länge hon syntes, spände nu af
sabelkopplet, knäppte upp ett par knappar i sin
ljusblå pels, tog blomkrukan och försvann genom motsatta
dörren.
Sex timmar derefter, eller klockan fem på
eftermiddagen, satt Yrsa redan med utslaget hår framför
spegeln i sitt rum, för att kläda sig till aftonen. Det
var visserligen helt och hållet stridande emot den kloka
och al varliga kammarrådinnans principer, att låta sin
dotter, som ännu icke »hade gått och läst», få deltaga i stora
verldens nöjen, men detta var endast en liten
familjefest, der ungdomen skulle dansa helt anspråkslöst, och
Yrsa var i väntan på denna ovanliga förlustelse ännu
mera lifvad och pratsam än vanligt.
Kammarpigan låg på knä framför en öppen
byrålåda, för att på hennes enträgna och ifriga önskan leta
efter ett rödt band, som längesedan var sönderklippt
och aldrig fanns, och Abigail stod bredvid för att
biträda sin elev med råd och dåd vid toiletten.
»Mamma säger jemt, att jag är obetänksam», sade
Yrsa vädjande till sin guvernant, »men tänk ändå så
bra jag nu arrangerat mig! Jag klä’r mig till klockan
sex, spelar till klockan sju och så fara vi klockan
half åtta, är det icke bra uttänkt?»
»Jo, i sanning^ du förvånar mig riktigt med din
flit och noggrannhet att taga tiden i akt», svarade
Abigail leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
