Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Militärbalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
nästan furstliga våning, som då tillhörde det mest
eleganta och lysande sällskap i Stockholm, och som nu
är degraderadt till — möbelmagasin.
Med klappande hjerta, nästan andlös-af
förtjusning och nyfikenhet, blickade Susanna omkring sig i
denna för henne helt och hållet nya verld, som just
derför syntes henne innesluta höjden af afundsvärd
lycka och sällhet.
De utsedda värdarne, några unge officerare i
granna paraduniformer, hade mottagit dem vid dörren^
en af dem bjöd henne sin arm och^ följde Hillevid ocä
den gamla frun, hvilken, förd af en general med långa
gråa mustascher och en brokig rad af ordnar, vandrade
förut till den ena af salongerna, innanför balsalen^
der trängseln redan var betydlig.
• Bet gifs i lifvet många scener och företeelser,
som kunna bedöfva och liksom förtrolla oss, men for
Susanna Pilqvist kunde i hela verlden ingenting hafva
synts mera hänförande och beundransvärdt, än dessa
praktfulla rum, höga som kyrkor, dessa gnistrande
ljuskronor, som sände sitt bländande sken öfver
fruntimmeraas blommor och diamanter, siden, tyll och
silfverskir omkring bara axlar och armar, dessa leende
läppar, purprade kinder och fläktande solfjädrar, bred^
vid uniformernas guld och glitter, stjernor »och band.
Detta förvirrade prål, denna berusande atmosfer,
detta virrvarr af färger och grupper, hela denna
förtrollande »mis-en-scéne» af stora verldens societetslif,
allt detta ingaf den stackars oerfarna landtflickan en
beundran^ en njutning och en afund utan gräns.
Hon såg sig omkring med en verklig hänryckning;
hon såg sin egen bild, återgifvan i spegelglaset
bredvid sig, infattad i en ram af blommor och grönt, midt
i kretsen af alla dessa eleganta damer, och hon var
nära att skrika högt af fröjd, liksom fågelungen,
hvilken första gången i luften pröfvar sina vingar och
känner att dess vågor bära honom öfver trädtopparna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>