- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
523

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Borta och hemma.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523

här är, animeradt i afton, och hvad det är angenämt
att se så många bekanta på ett ställe! . . . Vet
löjtnanten, om det ryska geheimerådet är här också? . . .
Jag har så svårt att komma ihåg hans namn ... en
utmärkt ämabel person och så generös: han betalte
hundra kronor på bazaren för ett glas sockervatten,
som Adelina bjöd honom, och köpte ett par
ylkstru^m-por af mig för femtio . . . Löjtnanten var ju en af
marskalkarna? Min Gud, hvad jag var trött! . „-. Men
i alla fell ,.:■. . man är skyldig sina medmenniskor denna
mpda . . . ]>et var märkvärdigt, jag ser icke till
Adelina. ; .» • ; ;

»Fröken åker der borta, förd af hans majestät
kungen», sade löjtnanten, lutande sid ned. .j

»Åh,- min Gud! Är det möjligt? . . . Stansa! ...
Stanna strax, jag vill gå ur ... jag måste helsa på
hans majestät . . .3)

, Öfverstinnan hade så brådtom, att hon var nära
att falla, och löjtnanten skyndade att föra kälken ur
vägen för de framilande skridskoåkarna.

Öfverstinnan neg med moderlig stolthet och den
mest vördnadsfulla grace, trots den hala isen, och ett
par minuter derefter förde löjtnanten henne välbehållen
tillbaka till paviljongen, der hon nu verkligen fann sin
dotter, röd och varm och ätande tårtor med barnslig
aptit.

»Kära Adelina, en sådan tur!» hviskade
öfver.stin-nan halfhögt och så fort, att orden rent af fastnade
i halsen, och kommo fram under verkliga kullerbyttor.
»Hans majestät, som behagade åka med dig! ... Så
lyckligt, att vi köpte de amerikanska skridskorna och
att du fick din hatt färdig! . .. Hvad sade du? Hvad
gjorde du? JBlef du mycket alteref ad ? Ack, min
Gud! ... .Och din balsduksrosett, som kommit på sned,
jag märkte det strax ... Ät iclfe så häftigt ... Nu
tappade du din handske. Skynda dig att slute, jag
skall presentera dig för fru Zebravinsky — lyckligtvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free