Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så började hon lösa upp sitt klänningsliv,
plagg efter plagg lade hon på en stol, och snart
stod hon nästan naken framför honom. Sven
hade också börjat kläda av sig, men satt nu
och såg på henne under tystnad.
Hon gick emot honom, finlemmad och
vithylt.
Sven kastade sig plötsligt över henne, bet
och kysste henne och som två ungdjur tumlade
de om på mattan.
Sedan låg Sven tyst och stirrade framför
sig. Ingenting begrep han av det här. Det var
som om han yrat eller drömt. Så fick han en
misstanke, mörk och bitter.
— Varför ville du följa mig hem i kväll?
sade han.
— Jag skulle väl följa med någon, svarade
hon och såg förvånad på honom.
— Följer du med vem som helst? sade
Sven.
— Ja, sade hon.
Det blev med ens så mörkt och tomt inom
Sven. Det var som om något hade gått sönder
och spruckit inom honom. Vad det var visste
han inte, men han var förtvivlad ändå.
Maria märkte det.
— Vad är åt dig? sade hon.
— Jag är ledsen, svarade han med gråten
i halsen, som han förgäves sökte svälja.
— Varför? sade Maria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
