Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplysningar - Den Helige Francisci admonitioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
fogade evangelieord. En Franciscuskännare som Sa-
batier ser f. ex. i admonition III ett uttryck för or-
densstiftarens kamp med sig själv, då det gäller att
uppgiva egna ideal och underordna sig andras önsk-
ningar. Under sådana förhållanden får samma ad-
monitions åberopande av samvetets auktoritet något
av den rörande snyftningen från ett barn, som vet,
att det blivit orättvist behandlat, men ännu värjer sig
emot sin förtvivlan inför underkastelsen genom för-
hoppningen, att den rätt måste segra, vilken trots allt
faktiskt finnes på dess sida. Är det förmätet att
påstå, det hela den nämnda admonitionens tankegång
är till den grad karakteristisk för Franciscus, att han
mycket väl kan hava velat nedskriva den åt brö-
derna till efterrättelse även utan den antydda yttre
tillskyndelsen? Under sådana omständigheter får upp-
maningen till den för franciskanismen kännetecknande
fria och levande lydnaden — så vitt skild ifrån den
på annat håll föreskrivna »kadaverlydnaden» — en
helt annan pondus. Och månne icke slutorden i
broder Elia söka sin adressat? I så fall torde de
snarare hävda ordensstiftarens auktoritet än vara äg-
nade till att advocera bort densamma genom en falsk
ödmjukhet, vilken icke överensstämmer med Francisci
klara kallelseöverstyrelse.
En grupp för sig utgöra Den Helige Francisci »salig-
hetsprisningar», XVII—XXVI och XXVIII, till vilka
de tre aforismerna över var sin sats ur Bergspredi-
kan bilda övergång. Dessa utgöra en apoteosering av
de s. k. passiva dygderna. + Franciskanismens icke
minsta betydelse är att under sju århundraden hava
åt den romersk-katolska världen givit en konkret före-
ställning om denna sida av det kristna idealet. Där-
med hava minoriterna, så långt det från den världs-
liga styrelsens håll har tillåtits dem, bidragit till att
uppehålla den fredsrörelsens tradition, vilken går till-
baka till de stora helgonen under medeltiden, en Fran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
