Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innebär. Han lefde endast för denna verlden, och den kärlek,
som bodde i hans hjerta, var visserligen icke en himmelsk
I Læstadii barndoms- och ungomstid ingår icke så litet
romantik. Med förkärlek sysselsätter han sig i sin
avtobiografi med denna sida af sitt lif under denna tid. Häruti
liknar han brodren Petrus, som också gerna beskrifver
romantiska episoder ur sitt lif, hvilka han tecknar med vida större
finhet och elegans i stilen, men också med så mycket mindre
menniskokännedom än brodren. Vi kunna icke här uppehålla
oss med detta ämne, som för vårt uppgifna ändamål saknar
all vigt, så många ord än Lars Levi Læstadius i sin
lefvernesbeskrifning egnar sina ömma känslor i barndoms- och
ungdomsåren. Så mycket vilja vi endast nämna, att hans
barndoms- och första ungdomstid var fri från gröfre sedliga
förvillelser.
Den 6 augusti 1816 reste de båda bröderna från
Qvickjock till Hernösands gymnasium. Redan under sin gymnasiitid
böljade den äldre af dem att på allvar studera botaniken. I
botaniskt intresse företog han sig redan 1819 en fotresa till
Jemtland, hvarifrån han begaf sig till Trondhjem och vidare
till Pite lappmark. Denna resa företogs med en kassa af femtio
riksdaler. Sjelf vill han ej tillerkänna denna mödosamma färd
de bästa bevekelsegrunder. «Detta svåra och för en fattig
yngling högst vådliga företagande var egentligen icke ett
tillfredsställande blott af kunskapsbegäret, icke heller en föresats att
göra det rätta för det rättas skull utan afseende på några
förmåner; utan det var en plan att genom botaniken blifva
känd i Upsala; det var en uträkning att genom botaniken
blifva anammad af botanisterna uti evinnerliga hyddor.» Att
motivet till Læstadii botaniska forskningar icke på hans
dåvarande ståndpunkt kunde vara synnerligen rent, må väl vara.
Hvar gifves i öfrigt det menniskohjerta, der handlingens
innersta driffjädrar äro absolut rena? Det lärer väl ingenstädes
uppvälla någon sådan källa till mensklig verksamhet, som
aldrig grumlas, aldrig skuggas. Hvem förblandar derföre den
klara källans vatten med den stinkande pölens? Att
forskningsbegäret, hvad Læstadius än må säga om sina
bevekelsegrunder i förevarande hänseende, redan tidigt förde honom till
botaniken, är ovedersägligt, likasom att detsamma alldeles icke
öfvergaf honom, sedan han icke i egentlig mening bodde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
