- Project Runeberg -  Lars Levi Læstadius : en kyrklig tidsbild /
129

(1876) [MARC] Author: Jakob Albert Englund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhållna absolutionen, om hvilket vigtiga stycke i den
nylæstadianska läran vi blifva i tillfälle att längre fram yttra oss.

Då ibland bildade læstadianer sådana åsigter som
ofvanstående kunna uttalas, kan man lätt föreställa sig, huru
förhållandet skall vara hos den stora hopen, åtminstone der
icke någon presterlig inflytelse gör sig gällande till
modifierande af denna inspirationsteori, som icke så lite
närmar sig qväkarnes lära om lumen internum. Det torde icke
vara för mycket sagdt, att ett stort antal af vår tids
læstadianer, kanske flertalet, hemfallit åt ifrågavarande villfarelse.

Beträffande bibelns innehåll äro partiets medlemmar
öfverensstämmande i sin uppfattning. Så äro de moderata
lika ifriga som ytterlighetsmännen i att förkasta den
mosaiska lagens tillämplighet på de kristne.

Vi vilja här göra en kort framställning af den
nylæstadianska läran om lagen. Mose lag, säger man, är
visserligen gifven af Gud, men icke alls gällande för de omvända,
ty den rättfärdige är ingen lag satt. Lagens ändamål är
att straffa för synd, på det att hvarje mun må tillstoppas
och all verlden må för Gud brottslig varda (Rom. 3, 19).
Han kan således icke vara användbar för de kristne, som
icke äro af verlden. Deremot äro desse både villige och
pligtige att lyda Kristi lag (1 Kor. 9, 20, 21; Gal. 6, 2),
hvilken måste noga skiljas från Mose lag. Till Kristi lag
höra alla de lärdomar i evangelierna, som frälsaren sjelf
gifvit sina lärjungar att efterfölja, äfvensom apostlarnes
gemensamma lärdomar i sändebrefven till främlingarne i
afseende på kyrkotukt m. m. Till sitt innehåll
öfverensstämmer den i någon mån(!) med de tio budorden, ty båda
fordra kärlek, men anden är olika i dessa lagar. Den
mosaiska lagen, hvars kärna är tio Guds bud, säger: Du skall
älska Herran din Gud af allt ditt hjerta m. m. och din
nästa som dig sjelf, men lagens bud är ock: Gör det, så får
du lefva. Kristus deremot fordrar ej i sin lag af sina
svaga lärjungar mera än hvad de kunna åstadkomma.
Moses
fordrar fullkomlighet, men gifver ej kraft dertill och har
ingen nåd att skänka, utan hotar med döden. Kristus
deremot gifver kraft till hvad han fordrar af sina lärjungar,
och med stor mildhet och kärlek leder han de svage och
straffskyldige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 2 19:11:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lllaestadi/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free