- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
18

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ändtligen yttrade han: — Jag ber om ursäkt,

att jag inträder utan någon förelöpare, som ropar ut
mitt namn; men mina vanor äro en krigares, och ett
angeläget ärende, hvars vigt tvungit mig att färdas
långa vägar, gör, att jag har infunnit mig så här för
att begära ett enskildt samtal med baron Arthur Delvi.

Han såg sig tvekande omkring, när han sade dessa
sista ord. Han ville påtagligen ibland de församlade
utleta den person han sökte. •

Arthur, hvars blick hela tiden hade varit riktad
på den främmande, reste sig i detsamma och gick
tvekande några steg emot honom.

Denne, som förstod, att Arthur måtte vara den
person som resan gällde, granskade honom med ett
djupt ögonkast, och då han dervid märkte det
tveksamma i hans uppsyn, ansåg han sig ej kunna härleda
detta ifrån annan orsak än att de voro fullkomligt
obekanta för hvarandra, och skyndade sig derföre att
säga, hvem han var och hvad han hette.

Detta gjorde ett gynsamt intryck på alla; ty dels
bröt det ovissheten om den främmandes person, och
dels bar han ett vackert namn och en vacker titel:
Georges d^erville, markis till S:t Germain och
öfver-ste i fransysk tjenst.

Men när han sedan nämnde, att han hade rest
direkte ifrån Frankrike för att framföra ett ärende till
baron Delvi, så flög en obestämd oro öfver Arthurs
ansigte, och hans blick fördjupade sig uti den
främmande markisens öga, liksom trodde han, att
anledningen till en så lång och besvärlig resa möjligen kunde
stå att läsa der.

Han fick dock på detta sätt ej någon annan
upplysning än att saken var allvarsam, och som detta
af en tills vidare oförklarad bevekelsegrund ej förnöjde
honom eller stillade hans oro, utan snarare tvärtom,
så gjorde han en hastig, tvär rörelse emot dörren och
lät herr Georges d’Herville förstå, att han rätt gema
ville försaka en angenäm hvila efter maten, för att så
mycket förr få del af det omnämnda, vigtiga ärendet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free