Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr Georges d*Herville, som oaktadt sitt krigiska
lif förstod att uppskatta både behaget ooh nyttan af
en lugn matsmältning, förundrade sig något öfver
Arthurs ifriga förfarande, men gjorde dock intet försök
att hejda det. Han fann det tvärtom särdeles
lämpligt att i stunden efter en glad måltid, då de ljusare
sidorna i menniskans lynne vanligen äro mest
framstående, få anföra hvad han hade att säga.
En sak blir vid sitt framställande alltid ljusare,
tänkte han, då personen, som afhör den, sjelf är ljus,
glad ooh till ooh med af vin litet lyftad ur sin
vanliga sinnesstämning. Baron Delvi’s tycktes skifta litet
i mörk dager, att döma efter hans utseende, hvilket
på det hela taget ej eger många punkter, som behaga
mig. Jag misstror ögon, som aldrig hvila sig oftare
än den, som de tillhöra, sofver, det är någonting
oroande i dem, som till och med kan förtaga behaget af
en vacker färg, i fall de ega en sådan. Det bör
alltid ligga en lugn fasthet uti ögat! Uttrycket blir
annars sönderbrutet.
Markisen skulle ej hafva haft tid till denna långa
betraktelse, om icke Arthur en stund hade gått
alldeles tyst bredvid honom. Detta var väl ej hvarken
hofligt eller enligt med baronens vanor; men allt ifrån
det ögonblick, som den främmande förklarat, att han
hade kommit direkte ifrån Frankrike för att säga
baronen någonting, så hade denne förlorat lusten att tala,
ooh upprepade i stället inom sig: ”Ifrån Frankrike,
ifrån Frankrike!11
Det var som om dessa ord för honom hade
inneburit någonting hemlighetsfullt farligt, någonting, som
väckte hans fruktan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
