Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många gånger har jag ej undrat, hur det skulle
kännas att afkasta all den tomma glansen och i en
tarf-lig hydda skapa mig en himmel vid din sida.
— En hydda, ^lexander, vore ej din rätta plats.
— Hvarför ej, om den delades af ett älskadt
föremål? När kärleken i sin högsta glans omstrålar en
qvinna, så blir hela den öfriga verlden jemförelsevis
mörk för en älskares ögon. En vrå med dig skulle
vara ett paradis, ett rike utan dig en afgrund.
— Sire, älskar ni mig verkligen så högt?
—* En högre kärlek har aldrig brunnit uti en
mans bröst. Under dqssa aderton år, som vi ha varit
förenade af den ädlaste känsla, som jorden burit, har
jag aldrig ett ögonblick varit dig otrogen. När
kanonerna hafva dundrat och jag stått ansigte mot ansigte
med döden, när musiken i bankettsalarne har ljudat
och hofvens förnämsta skönheter hafva omfladdrat mig,
så klappade dock aldrig mitt hjerta så hårdt som endast
vid tanken på dig. Äran, glansen, ryktet, faran, allt
är stoft, som ej förmår att bringa oss den ringaste grad
af verklig sällhet; kärleken är det enda på jorden,
som är värdt att eftersträfvas.
— Nu talar du. såsom en älskare och ej såsom
en regent. *
— Ack, låt mig en stund få vara endast det
första. Den här salongen är ju ingen konseljsal. Det är
tillräckligt många timmar af dagen, som äro anslagna
åt regenten och hans pligter. Jag är trött dervid ...
O, om mitt folk ej till största delen bestode af råa
slafvar, utan bildning och utan verkligt frihetssinne,
om det vore i stånd att utgöra ett mäktigt och enigt
samhälle, utan att kufvas och sammanhållas af en
herrskares stränga och starka hand, då skulle ingen
snarare än jag vara fardig att förena sig med dessa unga
svärmare, som drömma om ett fritt Ryssland; ingen
skulle varmare än jag tala för frihet och jemnlikhet
på dessa hemliga sammankomster, hvilkas tillvaro jag
anar, men hvilka jag ännu ej anser för min pligt att
låta uppspåra och qväfva. Ja, gifve Gud, att Ryss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
